Vår Makt 2015: Lektioner om klimat, kris och klasskamp

world press photo of the year 2013 by john stanmeyer

Lördag 31 oktober, Röda Huset, Industrigatan 4, Malmö. Fritt inträde.

(Sprid och anmäl er gärna till vårt FB-event för konferensen.)

Kriser har blivit vardagsmat. De få som fortfarande läser dagstidningar får ta del av dem till morgonkaffet. Och har man inte redan känt av den ekonomiska krisens verkan genom arbetslöshet, försämrade arbetsvillkor eller fattigdom, så skvallrar såväl klimatkrisen som flyktingkrisen om pågående och kommande katastrofer. Men ändå agerar stora delar av samhällets institutioner, ledare och intelligentia som om en återgång till någon slags normalitet från det förflutna vore möjlig. Samtidigt ser vi hur rörelser likt Refugees Welcome, eller proteströrelserna mot åtstramningar i Spanien och Grekland, hamnar i konflikt med stat, företag och de parlamentariska partier som fortsätter att låtsas som att krisen snart är över.

Under årets Vår Makt undersöks och diskuteras den kapitalistiska krisens förgreningar och möjliga tolkningar genom att fokus läggs på syd och den politiska radikalitet som alltid tycks ha funnits i södern: från Malmös ungsocialister och vilda utomparlamentariska krafter vidare till dagens rörelser i Spanien och Grekland som står vid ett viktigt vägskäl då den nationellt parlamentariska strategi som partier likt Podemos och Syriza mobiliserat för redan har lett till ett stort nederlag i Grekland. Ett tredje åtstramningspaket ska drivas igenom i Grekland, samtidigt som klimatkrisen och den pågående flyktingkrisen tvingar miljoner människor att fly och därmed omgestaltar villkoren för politik och samhällsförändring.

Vilka vägskäl står vi för i dag? Vad kan vi ta med oss från den samtid som snart har blivit historia? Vilka vägar för makt finns det när frivilliga tvingas organisera flyktingmottagande och marxistiska partier likt Syriza tvingas driva igenom åtstramningar? Finns kanske hoppet i de möjligheter som proteströrelserna i Spanien och Grekland ännu inte har undersökt och tagit fasta på?

Vår Makt 2015 arrangeras av Motarbetaren tillsammans med ABF.

Program
11.00 Att orientera sig i den permanenta krisen – Rasmus Fleischer
12.00 Lunch
13.00 From the defeat of the anti-austerity movements to the 3rd memorandum: The continuation of the ”debt-crisis” management in Greece and the global division of labour – Ta paida tis galarias.
14.15 Release för Kris och kritiks senaste nummer.
14.30 Flyktingkris och klimatflyktingar – Shora Esmailian
15.30 Insurrection and politics in contemporary Spain: from the 15M-movement to the electoral politics of Podemos, and onwards – Equilibrismos.

Presentation av föredrag och föredragshållarna
11.00 Att orientera sig i den permanenta krisen – Rasmus Fleischer
Någonting som tycktes fungera, fungerar inte längre. Varför? Varje försök att besvara en sådan fråga är en kristeori. Vår samtid lider alltså knappast brist på kristeorier. Tvärtom finns de i överflöd, men de tecknar ingen sammanhängande bild av vad som är i kris.

Frånvaron av stabil ekonomisk tillväxt förklaras t.ex. ömsom med att lönerna är alltför höga eller alltför låga, att banksystemet skapar alltför mycket eller alltför litet pengar, att invandringen är alltför hög eller alltför låg, att nationalstaten är alltför svag eller alltför stark, att industrins produktivitet skenar eller stagnerar. Särskilt om vi höjer blicken bortom ”ekonomin” erbjuds vi ett smörgåsbord av kristeorier som menar att allt gick fel för tre, trettio, trehundra eller tretusen år sedan. Även i vänsterradikala kretsar råder stor oklarhet om sambandet mellan psykosociala, ekologiska och ekonomiska krisfenomen.

Utgångspunkten i detta föredrag är i stället den motsägelsefulla mångfalden av kristeorier, där det går att skilja mellan tre typer: borgerlig, tragisk och kritisk kristeori. Medan höger- och vänsterborgerliga kristeorier utgår från att en korrekt politik kan återupprätta ett normaltillstånd, bygger de tragiska kristeorierna på tanken om att krisens återkomst i längre eller kortare cykler är en ofrånkomlig del av vår existens.

Kritiska kristeorier öppnar i stället för tanken på en historisk totalitet med en början och ett slut. Genomlever vi rentav kapitalismens pågående sammanbrott? Av tradition har arbetarrörelsen avfärdat sådana kristeorier, eftersom de missförståtts som en uppmaning att passivt invänta socialismens ankomst. Vad som nu krävs är nya försök att tänka ”sammanbrottet” inte som en plötslig händelse, utan som ett utdraget sönderfall som ingalunda begränsar sig till ”ekonomin”.

Rasmus Fleischer är fil.dr. i historia. Vid sidan av sin akademiska forskning har han ägnat fyra år att, via sin blogg Copyriot.se, undersöka krisfenomen, krismedvetande och kristeorier. Tanken är att detta så småningom ska utmynna i en bok. Han medverkar också regelbundet i tidskrifter som Brand och Kris och kritik.

12.00 Lunch

13.00 From the defeat of the anti-austerity movements to the 3rd memorandum: The continuation of the ”debt-crisis” management in Greece and the global division of labour – Ta paida tis galarias
Sedan krisen slog till i Grekland har rörelser genom strejker, kravaller, demonstrationer och en mängd andra protestformer försökt stoppa de åtstramningspaket från EU och IMF som syftat till en så kallad intern devalvering av ekonomin genom att höja skatter, sänka löner och skära ner på den offentliga sektorn. I denna situation lyckades det vänsterradikala partiet Syriza bli ett politiskt alternativ i takt med att socialdemokratiska Pasok tillintetgjordes och det konservativa Ny demokrati trycktes tillbaka, men även Syriza fick, när det väl hade fått makten, vika sig och acceptera tvånget att driva igenom det tredje åtstramningspaketet.

I det här föredraget kommer vi att få en historik över rörelsernas utveckling, en överblick till situationen i landet och dess relation till den globala arbetsdelningen med speciellt fokus på den mycket viktiga utveckling av kapitalistisk rekonstruering som håller på att äga rum i sydöstra Europa: vilka vägar framåt finns det för rörelserna i Grekland när det är ett vänsterparti med rötter i proteströrelserna som ska driva igenom åtstramningar? Och vilka implikationer har utvecklingen i Grekland för Europa och världskapitalismen i sin helhet?

Ta paida tis galaris är en tidskrift och ett bokförlag som i mer än tjugoårs tid har producerat och översatt material knutet till de sociala rörelserna i och utanför Europa med ett fokus på självständig organisering och kapitalistisk kris: http://www.tapaidiatisgalarias.org/.

14.15 Release för Kris och kritiks senaste nummer
Tidskriften Kris och kritik presenterar sitt senaste nummer (5/6) som också kommer att finnas till försäljning under konferensen: Kris & Kritik.

14.30 Flyktingkris och klimatflyktingar – Shora Esmailian
60 miljoner människor befinner sig på flykt i dag, fler än någonsin sedan andra världskriget. Många av dem är syrier och endast en bråkdel av dem når Europa. Men detta är bara början på de mängder av människor som kommer att tvingas fly.
Vår tids nya flyktingar stavas klimatflyktingar. Medan den rika delen av världen fortsätter utsläppen drabbas fattiga i världens periferi. Innan den stora flyktingkatastrofen i Syrien var de överrepresenterade i de senaste årens statistik. 98 procent av de 30 miljoner som tvingades på flykt under 2012 flydde på grund av klimat- och väderrelaterade händelser. Vare sig de flytt katastrofer i den rika delen av världen eller i den fattiga, oavsett om de har korsat en nationsgräns eller ej – är de facto klimatflyktingar. Utan juridiskt erkännande och med de allt högre murar västvärlden reser måste de hamna i fokus i den antirasistiska kampen.

Journalisten och författaren Shora Esmailian skildrar 2010-talets klimatflyktingar. Med nedslag i Pakistan, Egypten och Kenya möter vi individer som redan rör sig i en allt varmare värld. Hon visar bilder och talar utifrån den första och hittills enda boken på svenska om klimatflyktingar Ur askan – om människor på flykt i en varmare värld.

15.30 Insurrection and politics in contemporary Spain: from the 15M-movement to the electoral politics of Podemos, and onwards – Equilibrismos
Sedan den 15 maj 2011 har enorma rörelser utanför de parlamentariska partierna vuxit fram i Spanien och ritat om det politiska landskapet radikalt. Men precis som i Grekland lyckades inte dessa rörelser, trots sina många och viktiga segrar, hitta grunderna för en social makt, och partier likt Podemos och de så kallade medborgarplattformarna har i stället vuxit fram.

Hur har denna utveckling ägt rum? Fanns det någon annan möjlighet? Och hur bör man ta del av dessa och liknande rörelser för att driva dem i en annan riktning?

I den här föreläsningen kommer vi att få ta del av den livaktiga diskussion som förs i Spanien om var rörelser kan hitta social makt i en tid av kris och åtstramningar, och hur politiska krafter kan växa fram som inte fastnar i statens, parlamentarismens och nationalismens återvändsgränder.

Hur kan rörelserna hålla balansen och både växa och inlemma allt fler personer och samtidigt utmana gränserna för vad som anses vara politiskt möjligt i vår tid?

Equilibrismos är ett aktivistprojekt startat i Madrid som kritiskt men öppet, och som en del av rörelserna, analyserar den pågående politiska situationen i Spanien och formulerar förslag på var rörelserna kan hitta framkomliga vägar för social makt och förändring: Equilibrismos.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s