FÖRELÄSNINGSSERIE PÅ CAFÉ AMALTHEA – TILLSTÅNDETS FÖRSTÖRELSE

OBSERVERA ATT CARSTEN JUHLS FÖRELÄSNING ÄR FLYTTAD TILL TORSDAG 18 JULI.

I juli arrangeras tre träffar med föreläsningar och diskussioner på Café Amalthea utifrån den nya antologin Sakernas tillstånd och tillståndet för sakernas förstörelse. Kom och lyssna på föredragen och diskutera vilka vägar ut det finns i en alltmer krisande världskapitalism.

Förbered er gärna genom att läsa texterna i boken som ska diskuteras på de olika träffarna, men det är helt OK att bara lyssna på föredragen. (Diskussionerna kommer dock att ta sin utgångspunkt i antologins texter som vi läser till de olika träffarna. Beställ därför gärna en bok på http://eskaton.se/?page_id=38 eller ladda ned boken som pdf: http://eskaton.se/files/sakernas_tillstand.pdf)

Cafe Amalthea, Kristianstadsgatan 41, Malmö. Arrangeras av Cafe Amalthea tillsammans med Motarbetaren.

Onsdag 3 juli, 19.00 –

Anders Ramsay: Avskaffa arbetet! –  Moishe Postone som kritiker av arbetssamhället. 

Sociologen Anders Ramsay redogör för den amerikanske marxisten Moishe Postones läsning av Kapitalet. Varför fokuserar Postone på behovet av en arbetskritik när han läser Marx? Varför menar Postone att den klassiska marxismen missförstått och förvanskat vad som verkligen är angeläget i Marx kritiska projekt? Vilka möjligheter och problem finns i Postones politiska projekt?

Till denna träff läser vi bokens introduktion av Kämpa tillsammans! och Moishe Postones essä ”Kritik och historisk förändring”.

Anders Ramsay har skrivit en avhandling om Theodor W. Adorno, hyser ett stort intresse för råds- och vänsterkommunism och har nyligen översatt Michael Heinrichs Introduktion till de tre volymerna av Marx kapitalet till svenska.

Torsdag 18 juli, 19.00 –

Carsten Juhl: Organisation, parti, spontanitet – Amadeo Bordiga och Jacques Camatte som kritiker av kapitalismen

Konstvetaren Carsten Juhl berättar om Amadeo Bordiga, det italienska kommunistpartiets första ordförande, och Jacques Camatte som i samband med de stora kamperna på sextio- och sjuttiotalet tillsammans med aktivister över hela Europa omtolkade den bordigistiska traditionen. Juhl, som på sextiotalet var aktiv tillsammans med Bordiga och Camatte, kommer att diskutera Bordigas och Camattes relevans som samhällskritiker i dag. Vilka lärdomar kan man dra från denna strömning?

Till denna träff läser vi ”Organiserad spontanitet”. Det rekommenderas att man också läser Carsten Juhls korta artikel om Amadeo Bordiga från 1997: ”Amadeo Bordiga – En lille introduktion i anledning af en bibliografi”: http://sfah.dk/upload_dir/pics/Tidsskrift/Aargang-1995-1999/1997-3/AH97-3-C_Juhl.pdf

Carsten Juhl är lektor på konstakademin i Köpenhamn och var under sextio- och sjuttiotalet tillsammans med en grupp danskar och svenskar aktiva i den politiska miljö som stod Amadeo Bordiga och Jacques Camatte nära. Han medverkade i Camattes tidskrift Invariance och översatte många viktiga texter av Bordiga och Camatte till danska, men han har också översatt alltifrån Kant till Baudrillard och Lyotard. Snart kommer han ut med en bok med texter om och av Camatte på Nebula books.

Lördag 27 juli, 15:00 – 

Tidskriften EndnotesSubsumtion och underordning – om kapitalets gränser och möjligheten av uppror.

Detta datum kan ändras. 

Kapitalismen fungerar på grund av lönearbetet, genom att rätten till överlevnad är villkorad av människors försäljning av sin arbetskraft. Livet under kapitalismen är därför för de flesta av oss ett liv på jakt efter arbete. I Kapitalet beskrev Marx hur arbetarna underordnades kapitalet både reellt och formellt. Arbetaren var inte bara tvingad att stanna en viss tid på företaget för att få ut sin lön; hela produktionsprocessen tenderade att formas efter lönearbetets principer. Begreppen formell och reell underordning har blivit två kontroversiella begrepp som använts för att förstå kapitalismens historiska utveckling. I det här föredraget diskuterar redaktionsmedlemmar från Endnotes kapitalets subsumtion och underordning av arbetet och tecknar möjligheten av uppror.

Till den här träffen läser vi Endnotes text ”Subsumtionens historia”.

Endnotes är en tidskrift som arbetar med att översätta och introducera marxistisk teori och analysera kapitalismens utveckling. De har än så länge gett ut två nummer av sin tidskrift som behandlat alltifrån kommuniseringsteori till analyser av den ekonomiska krisen.

TILLSTÅNDETS FÖRSTÖRELSE – DUBBELRELEASE I LUND


Vad karaktäriserar kapitalets kriser och motståndet i vår samtid? Vad finns det för möjligheter att överskrida den kapitalistiska ekonomin?

India Däck slår upp portarna för en dubbelrelease av två nya böcker, av Kämpa Tillsammans! och Joen Vedel. Böckerna presenteras och vi diskuterar möjligheter till förändring i en ödeläggande värld.

Förträfflig mat serveras till självkostnadspris!
Välkomna!

KÄMPA TILLSAMMANS – SAKERNAS TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDET FÖR SAKERNAS FÖRSTÖRELSE

Medlemmar i Kämpa Tillsammans! presenterar sin nya antologi som kretsar kring frågan om kapitalismens möjlighet till en expansion i en världsmarknad som omsluter hela planeten, och med en produktion som kräver allt färre lönearbetare. Ur detta skönjs möjligheten till en utsida, möjligheten att skapa ett liv som inte baseras på lönearbetets principer. Boken innehåller texter av Kämpa tillsammans!, Endnotes och Moishe Postone.
Boken finns att köpa och ladda ned på förlagets hemsida: http://eskaton.se/?page_id=38

www.motarbetaren.wordpress.com
www.eskaton.se

JOEN VEDEL – SAMMENBRUDSTYKKER – DAGBOG FRA ATHEN 
Joen Vedel, dansk aktivist och konstnär, bodde 2012 en längre period i Athen och skrev en dagbok om kamperna i krisens Grekland. Nyligen släppte förlaget Nebula hans anteckningar. Joen kommer att berätta om sina erfarenheter och tala om situationen i Grekland.

”WE ARE ALL GREEKS NOW
Lige siden jeg kom hertil, for nu 22 dage siden, har spørgsmålet om solidaritet cirklet rundt i mit hoved. Hver dag ser jeg flere og flere hjemløse, små butikker som lukker og folk som ikke har råd til mere end en pose ris i supermarkeds køen. Pensionisterne ser slidte ud, de studerende virker mere desperate( …) I weekenden var der indkaldt til en global solidaritets-dag med netop det græske folk, under overskriften: ”We Are All Greeks Now”. I stort set samtlige vestlige lande samlede folk sig i demonstrationer på 20-800 mennesker, foran de græske ambassader eller i byers centrum. I indkaldelsen stod der: ”Når et folk er under angreb, er alle folk under angreb. (…) Det græske folk har modigt rejst sig mod den sociale terrors politik. (…) Det græske folk har brug for international solidaritet og de kalder på vores støtte. Lad os besvare deres kald. Vi er alle grækere! Vi nægter at ofre mennesker for penge, som det bliver gjort med grækerne. Lad os tage livet i vores egne hænder.”

www.nebulabooks.dk

Tisdag 11 juni klockan 18.00.
India Däck, Stora Algatan 3.

Återgång till arbetet

Två goda nyheter:

1. Vår bok Sakernas tillstånd och tillståndet för sakernas förstörelse har kommit ut och finns att ladda ned och köpa här. Sakernas tillstånd är en antologi med texter av Kämpa tillsammans!, Endnotes och Moishe Postone. Texterna kretsar kring avgörande frågor om kapitalets subsumtion av arbetet, kapitalismens möjlighet att utvinna produktivt arbete i en alltmer automatiserad produktion och framför allt vägar ut ur kapitalismen. En bok för alla som är intresserade av avvecklingslinjen.

2. Det mytomspunna fragmentet från dokumentären La Reprise Du Travail Aux Usines Wonder, som Gilles Dauvé skriver om i inledningen till Eclipse and re-emergence of the communist movement finns nu att titta på. Kvinnan som i dokumentären vägrar acceptera fackföreningens ”seger” och inte tänker sätta sin fot på fabriken igen är för Dauvé en symbol för den vägran som måste bli kollektiv för att klassamhället ska kunna avskaffas:

I en av de bästa dokumentärerna om klasskonflikter finns en tio minuters dramatisk och gripande filmsekvens. Den spelades in den tionde juni 1968, utanför portarna på Wonder, en fabrik som tillverkade batterier, där arbetarna var ute i strejk. Wonderfabriken låg i Paris utkanter och på f lmen kan man se en grupp arbetare som står utanför fabriksporten och grälar om de ska återgå till arbetet. De flesta arbetare som jobbade där var outbildade, dåligt betalda, såg ned på kvinnor och de fick ofta hantera smutsiga kemikalier. Arbetarna hade strejkat sedan den trettonde maj och skulle precis gå tillbaka in i fabriken. Det som de lyckats tillkämpa sig genom strejken var stora förbättringar i arbetsmiljön, men i jämförelse med den kraft och energi som de lagt ned i kampen var segern mycket ringa. En kvinna i tjugoårsåldern står mitt i gruppen bland de grälande arbetarna. Hon vägrar, halvt skrikande och halvt gråtande, att återvända till arbetet:

Nej jag tänker inte gå tillbaka. Jag kommer aldrig att sätta min fot där igen! Gå och titta efter själva vilket skitställe det är… vilken smuts vi arbetar i …

1996 sänds en dokumentär om personerna som var involverade i strejken; manliga och kvinnliga arbetare, förmän, en trotskistisk maskinskrivare, fackföreningsaktivister, förtroendemän och ledaren för den lokala kommunistpartiavdelningen som försökte få den unga kvinnan att gå tillbaka till jobbet. Alla dessa personer intervjuades i dokumentären. Kvinnan kunde man aldrig hitta. Hon var helt försvunnen och få mindes henne. Hon hade lämnat sitt jobb strax efter händelserna och ingen visste vad som hade hänt med henne. Inte ens hela hennes namn kom man ihåg, endast förnamnet: Jocelyne.

Filmen lämnar oss med en avgörande fråga, som den aldrig svarar på. Det är frågan som ställs i och med Jocelynes reaktion. Under »normala» omständigheter är det nästan omöjligt att inte kapitulera för arbetets regim. Det är svårt att resa sig och gå sin egen väg under omständigheter då gamla vanor och riktlinjer enväldigt härskar. Men när miljoner strejkande arbetare bygger upp en kollektiv styrka, tvingar staten till hjälplöshet och ignorerar massmedias lögner, är det en annan sak. När arbetare nästan får ett helt land att förvandlas, varför ger de upp i sådana fall? Varför gick arbetarna tillbaka till jobbet trots att de visste att deras lönehöjningar skulle bli uppätna av inflation? Varför gick arbetarna tillbaka till det som de först hade rest sig mot?

Någon skulle säkert säga att Jocelyne och hennes arbetskamrater inte var klassmedvetna eller tillräckligt upplysta. De hade inte sett revolutionens sanna ljus. Andra skulle påpeka att arbetarna var för dåligt organiserade eller att de saknade spontanitet och självaktivitet. Medan andra viktigpettrar skulle hävda att Maj -68 var dömt att misslyckas eftersom den kapitalistiska evolutionen ännu inte skapat förutsättningarna för…

Följande essäer försöker inte lösa detta problem – det här är inte en matteuppgift eller en gåta där man skall hitta den rätta ledtråden för att lösa problemet. Dessa texter ställerendast de grundläggande frågorna.