Övervakade, i varje moment, ner till mikrosekunden

Maskinerna och datorerna kan vara våra värsta fiender. De kan logga varenda kroppsrörelse, avslöja allt för fienden. Övervakade, i varje moment, ner till mikrosekunden. Registrerade innan vi blivit medvetna om det. Vi ser kameran på utsidan av byggnaden, men tempot och intensiteten på insidan kommer utan att vi tänker på det.

Diskussionen om övervakningen på arbetsplatsen har olyckligtvis begränsats till det ökade användandet av kameraövervakning, RFID, mail- och nätövervakning, GPS, osv. (Dessa övervakningstekniker sprungna ur den tredje industriella revolutionen.) Jag skriver olyckligtvis inte för att denna övervakning skulle vara trivial eller obetydlig – den måste givetvis också bekämpas – utan för att det begränsar kritiken inom en diskurs om personlig integritet. Den biter inte mycket på den subtila kontroll och övervakning som till exempel kommer med system för automatiserad produktionsuppföljning. Teknologin som används i produktionen har blivit så sofistikerad att produktionen kan följas och mätas i realtid. Uppföljningen blir därmed också mer direkt och effektiviseringar kan tillämpas mycket fortare. Dessutom får företagsledningen enklare att utveckla motstrategier mot ansiktslöst motstånd till exempel. Det kan inte vara en slump att denna teknologiska offensiv tillämpas i samband med införande av mager produktion.

Övervakning och kontroll är alltså inte nödvändigtvis något som görs av en extern part (bossen) utan något vi själva gör i produktionen, i och genom själva arbetet (och som bossen kan ta del av under täckmanteln att det bara är för att effektivisera produktionen). Arbete, kontroll och teknologi är så sammanknutet att de är svåra att skilja från varandra. Därför måste en radikal kritik insistera på och lyfta fram hur alla dessa aspekter hänger samman. Övervakning är effektivisering och effektivisering är övervakning; arbete är kontroll. En kritik av övervakningen och kontrollen kan inte skiljas från en kritik av teknologin och mager produktion, och vice versa; kritiken av mager produktion (och medföljande managementteorier) kan inte skiljas från samhällelig övervakning och kontroll. Följaktligen kan inte en radikal praktisk kritik begränsas till försvar av individuella rättigheter (personlig integritet, yttrandefrihet, etc) utan också – och kanske främst – innefatta motstånd mot och sabotage av viss teknologi, vägran av effektivisering, etc.

Övervakningen kommer inte utifrån, vi har redan internaliserat den. Siffrorna sparas inte undangömda, de är direkt synliga. Inget är hemligt här, utrustningen för kontrollen är fullt synlig, mitt framför ögonen, arbetsresultatet likaså, allt finns där i tabell efter tabell. Den är direkt synlig, ständigt närvarande, vi kan inte ignorera den, den styr vårt tänkande. Men tekniken kan också vara skör, lätt att förstöra med en knapptryckning, en sladdryckning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s